Broken Flowers [DVD]

Källa: IMDB
Jim Jarmusch (Ghost Dog - The Way of the Samurai) underfundiga humor och träffsäkra betraktelser av ordinära, men intressanta, livsöden firar nya triumfer i Broken Flowers. Bill Murray, med sin patenterade nollställda framtoning, är här perfekt som Don Johnston, en välställd men vilsen medelålder man, som söker efter den för Don okände sonen som enligt ett mystiskt brev hunnit bli 19 år. Denna road movie, där färden ofta sker med flyg, är späckad med begåvade aktriser (däribland Sharon Stone och Frances Conroy) som gestaltar Dons gamla flammor, och därmed potentiella mödrar till sonen, som ska besökas under hans resa. Existentiella frågor mixas friskt med ömsom glada, ömsom ånghestfyllda, möten. Det bästa med Broken Flowers är att det, trots den allt annat än lättsamma attityden, aldrig är långt mellan skratten.

Filmen presenteras här på bästa tänkbara sätt med utmärkt bild och lika bra ljud. Musiken som ackompanjerar Dons resa klingar skönt i högtalarna, vilket är viktigare för stämningen och känslan än ett maffigt surroundljud. Extramaterial är det dock snålt tilltaget med, även om det lilla som finns är både annorlunda och skapligt underhållande.

Broken Flowers (USA/Frankrike 2005)

Bad Taste [DVD]

Källa: www.moviebox.se
Peter Jacksons långfilmsdebut Bad Taste tog fyra år att göra. Men slitet har lönat sig. Inte nog med att den spelat in vad den kostade många gånger om, Jackson har ju dessutom gått vidare och gjort ännu mer framgångsrika filmer sedan dess (om inte namnet Peter Jackson låter bekant så kanske filmtrilogin Sagan om ringen känns igen?). Med en stor dos humor och kilovis med slakteriprodukter tar sig Jackson an historien om utomjordingar som kommer till jorden för att hämta hem människokött som varuprov till en intergalaktisk snabbmatskedja.

Visst kan man ana att Jackson redan här har kläm på hantverket när man ser vad han åstadkommer med lite latex, några jeansskjortor, lådvis med lös ammunition, en miniräknare och jävlar anamma. Specialeffekterna övertygar kanske inte helt och hållet, vilket nog heller inte är meningen, men för att vara ett verk av entusiastiska amatörer ser det ändå överraskande bra ut. Hur är då Bad Taste som film? Nja, den hade helt klart mått bra av att trimmas ner en del. Den stora eldstriden är det tydligaste exemplet på när en rappare klippning hade varit att föredra. I det stora hela är det dock klippningen och kameraarbetet som bäst bidrar till det något sånär proffsiga intrycket som Jacksons förstlingsverk ändå gör. Det går inte att förneka att han redan här visar talang att berätta en historia.

Den här utgåvan från danska On Air duger, även om den inte imponerar. Bilden presenteras i fullskärmsformat, vilket innebär att den är beskuren från originalformatet 1.66:1. Lite matta färger och halvtaskig skärpa avslöjar att det är en lågbudgetproduktion i ordets rätta bemärkelse, men det är aldrig några problem att se vad som händer. Ljudet är enkelt men fungerar. Dialogen, på kraftig dialekt, hörs mestadels tydligt medan musiken och ljudeffekterna låter ganska vasst. Ingen större fokus på basen med andra ord. En biografi för regissören Peter Jackson är det enda extramaterial som erbjuds.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att Bad Taste inte är någon bra film, inte som film i stort, men inte heller som splatterkomedi. Däremot är den kul att se som kuriosa, det är ju trots allt här som en av modern tids mest framgångsrika filmregissörer tar sin karrtärs första stapplande steg.

Bad Taste (Nya Zealand 1987)

Black Rain [DVD]

Källa: www.moviewallpapers.net
I Ridley Scotts actionraffel Black Rain spelar Michael Douglas den hetlevrade, inte helt renhårige, snuten Nick Conklin som har en del otalt med polisens internutredare. Tillsammans med kollegan och vännen Charlie Vincent (Andy Garcia) eskorterar han Sato (Yusaku Matsuda), en fängslad japansk maffiaboss, hem till Osaka. När planet landar i Japan rymmer Sato varvid Nick, med sin tvivelaktiga bakgrund, blir misstänkt för att ha hjälpt honom. Nick och Charlie stannar, inte utan vissa påtryckningar, kvar i Osaka som observatörer, mot den lokala polisens vilja. Som guide och förkläde tilldelas de den erfarne polismannen Masahiro Matsumoto (Ken Takakura), som är allt annat än imponerad av sina amerikanska kollegors arbetsmetoder. Nick har förstås svårt att hålla fingrarna i styr och dras snart in i maktkampen som råder mellan Sato och andra Yakuza-bossar.

I Ridley Scotts händer blir Japan lika exotiskt och främmande som miljöerna i Alien, samtidigt som likheterna mellan Osaka och Blade Runners storstad emellanåt är slående. Genom att spela på de amerikanska och japanska karaktärernas olika livsfilosofier, markerar Scott avgörande skillnader mellan öst och väst. Nick är en ensamvarg som rättfärdigar sina handlingar även om han i grund och botten vet att han har fel. Matsumoto sätter stor ära i att vara del av en grupp, men lever med en ständig rädsla att förlora ansiktet. Dessa motpoler gör att historien lever på flera nivåer, samtidigt som den aldrig förlorar det för en actionfilm så viktiga drivet. Knappast någon av Ridley Scotts allra bästa filmer, men den lyckas helt klart fånga det härligt bombastiska 80-talet och fungerar samtidigt utmärkt som både visuellt ögongodis och underhållande action.

Bilden på den här utgåvan är inte anamorfisk och imponerar inte alls. Kornig i överkant, repig, smutsig och helt utan bett försvinner det mesta av finare detaljer och nyanser. På en 4:3-apparat duger kanske bilden men redan uppzoomad på en 32-tummare ser den riktigt trött ut. Tyvärr är det lika illa ställt med utländska utgåvor. Ljudet är bra mycket bättre. Visserligen är mixen extremt framtung, men samtliga främre högtalare används flitigt och det är bra tryck i basen. Bäst låter Hans Zimmers percussiondominerade och asiatiskt kryddade musik. Ljudbilden i övrigt andas väldigt mycket 80-tal, ofta med något burkig klang både på dialog och miljöljud. Extramaterial saknas helt.

För alla oss som älskar Ridley Scott och hans visuella briljans är det bara att hålla tummarna för att en bättre utgåva i framtiden. Scott, som ju varit med och lagt ribban för vad som förväntas med Director's Cuts och specialutgåvor, kommer säkert se till att Black Rain någon gång släpps med bildkvalité och extramaterial som lever upp till dagens krav.

Black Rain (USA 1989)

Garp och hans värld [DVD]

John Irving har skrivit många framgångsrika böcker, däribland Ciderhusreglerna (1985), vars filmmanus han faktiskt också vann en Oscar för. Inte sällan handlar romanerna om sexualitet och snåriga relationer. Första filmen baserad på en av John Irvings böcker var Garp och hans värld, en mycket sevärd historia med Robin Williams i huvudrollen. Mest minnesvärda är Glenn Close och John Lithgow, som båda är lysande som Garps mor och hennes vännina (!). Läs hela dvd-recensionen på dvdforum!

Garp och hans värld (The World According to Garp, USA 1982)

Tjenare Kungen [DVD]

Källa: Sandrew Metronome
Ulf Malmros är tillbaka efter framgångarna med Smala Sussie. Ännu en gång gör han en film på dialekt, den här gången är det föresträdelsevis götegorgska som gäller. I Tjenare Kungen får vi följa Abra (Josefin Neldén), Millan (Cecilia Wallin) och deras gemensamma punkband. Året är 1984 och filmen är späckad med den skönaste av musiken, kläderna, frisyerna och prylarna som gällde då. Läs dvd-recensionen på dvdforum!

Tjenare Kungen (Sverige 2005)

Primer [DVD]

Källa: www.PrimerMovie.com
Kan en film om att resa i tiden överhuvudtaget göra anspråk på att vara realistisk? Shane Carruth, med sin debutfilm Primer, gör faktiskt just det. Läs dvd-recensionen på dvdforum och ta reda på varför!

Primer (USA 2004)

Dark Water [DVD]

Källa: IMDB
Den japanska originalversionen (recension), som Dark Water baseras på, gillade jag skarpt tack vare den mystik och osäkerhet som präglade den från första bildrutan till sista. Visst är det mycket med de österländska normerna som är svåra att begripa, men det förstärker snarare än stör obehagskänslan som gör filmen så lyckad.

Kan då Walter Salles amerikanska nyinspelning, med sköna Jennifer Connelly och alltid lika pålitlige John C Reilly, matcha Hideo Nakatas framgångsrika originalfilm? Läs dvd-recensionen på dvdforum för svaret.

Dark Water (USA 2005)

Brokeback Mountain [Bio]

Källa: IMDB
Om alla människor finge uppleva sann kärlek, och dessutom fick chansen att leva ut den, skulle världen säkert vara en bättre plats än den är idag. Jack (Jake Gyllenhaal) och Ennis (Heath Ledger) är två fårfösare i Wyoming som faller för varandra. Tiden och platsen för deras kärlek är dock illa vald. På 60-talet var det lika oaccepterat med kärleksförhållanden mellan två människor av samma kön i amerikanska mellanvästern som i resten av världen. Båda två kommer dessutom från förhållanden där hårt arbete och traditionella könsroller är lika mycket norm som stetsonhatt och tuggtobak. De förstår mycket väl att ingen kommer att låta dem komma undan om deras relation blir känd, så de få gånger de kan träffas är det alltid i vildmarken. Brokeback Mountain, där de först föll för varandra, är och förblir den enda fristaden för deras kärlek.

Ang Lee har fått en del kritik för att bilden av USA känns likriktad. Cowboys och countrymusik verkar långa stunder vara det enda detta stora land består av. Vad man missar om man tolkar detta som en generalisering av USA i stort är att filmen bara gör anspråk på att beskriva Jacks och Ennis miljöer. Det går faktiskt att begränsa sig till deras situation och ändå vara allmängiltig. De är uppväxta i omgivningar där män inte förväntas visa känslor, precis som många män uppfostras också idag. Det påverkar förstås de bådas förmåga att hantera de långa rastlösa perioderna av frustration att inte kunna vara sig själv, uppbrutna av alltför korta stunder av tvåsamhet.

Ennis sitter hårt fast i sitt förflutna och har svårt att hantera saknaden, många gånger är den enda ventilen att slå någon på käften. Han prioriterar sina två döttrars liv över allt annat och tänker inte överge dem för en otrygg tillvaro med Jack. Han har ända sedan barndomen insett hur män som lever tillsammans möter sina öden i karga lantbygdstrakter. När Ennis äktenskap spricker, delvis på grund av hustruns (Michelle Williams) vetskap om förhållandet med Jack, fokuserar han helt på att klara av att betala sitt underhåll och hålla barnen skadelösa.

Jack har i någon mening lärt sig leva med sin läggning, och hans längtan efter ett liv med Ennis är närapå outhärdlig. Varefter tiden går inser Jack att även om drömmarna delas av dem båda, kommer Ennis aldrig ge efter för dem. För att uthärda vardagen som försäljare av jordbruksmaskiner och familjefar, flyr han emellanåt söderut mot den mexikanska gränsen och tillhållen för manligt prostituerade.

Det är imponerande att Ang Lee, som ju själv inte är amerikan, kan få Brokeback Mountain att kännas så äkta. Karaktärerna är lika trovärdiga som mångbottnade, och det gäller inte bara Jack och Ennis utan också deras familjer i övrigt. Ang Lee har förstås haft god hjälp av de hänförande naturvyerna och den briljanta ensemblen, som utan undantag står för gedigna och inlevelsefulla prestationer. Men framförallt är det historien i sig som håller hela vägen. Här finns ingen plats för sagolika överraskningar eller orealistiska beslut.

Dessutom är Brokeback Mountain universell och kunde med små justeringar lika gärna ha utspelat sig i Kina eller någon annanstans på jorden. Den är berättad utan övertydlighet, allt vi behöver veta finns där i bild eller i den sparsmakade dialogen. Att filmen är fri från stereotyper som att homosexuella män ska bete sig på ett visst sätt gör den bara så mycket mer grundad i verkligheten. Nog med beröm, jag nöjer mig istället med att konstatera att det här är Ang Lees bästa film hittills.

Brokeback Mountain (USA 2005)

Garage Days [DVD]

Filmen: 3/5
Utgåvan: 3/5

Garage Days (Australien 2001)