No Country for Old Men [Bio]

Bröderna Ethan och Joel Coens Oscarvinnare (Regi, Bästa film m.m.) No Country for Old Men har äntligen kommit till våra svenska biografer. Hyllningarna har duggat tätt och filmen har av många setts som brödernas återkomst bland de stora. Efter en längre svacka med mindre lyckade filmer var det många som tvekade, inte minst jag själv. Jag älskar O Brother, Where Art Thou?, men därefter har The Man Who Wasn't There, Intolerable Cruelty och The Ladykillers visat på en nedåtgående trend. Och nu, äntligen, med No Country for Old Men är revanschen ett faktum. Den är inte lika bra som Coens bästa (Fargo och The Big Lebowski), men det är å andra sidan att begära väldigt mycket. Med en tät stämning som uppvisar nära släktskap med debuten Blood Simple och ett teknisk nära nog fulländat hantverk kommer de väldigt långt.

Handlingen är enkel. Llewelyn Moss (Josh Brolin), en hårdför vietnamveteran, kommer över en stor summa pengar som egentligen tillhör hänsynslösa knarklangare. Kallblodige psykopaten Anton Chigurh (Javier Bardem) är Llewelyn och pengarna på spåren och dödar alla som kommer i sin väg. Tommy Lee Jones spelar den ålderstigne polisen som gör sitt bästa för att Llewelyn ska komma undan med åtminstone livet i behåll. Skådespelet är suveränt över hela registret, miljöerna är minst lika karga och unika som människorna som befolkar dem och dramat som spelas upp fullkomligt fängslande. Historien berättas så sparsmakat som bara är möjligt. Mycket förmedlas bara en gång, och på ett sätt som reflekterar hur det uppfattas av karaktärerna. Men enkelt berättande innebär inte ofullständigt eller fattigt. Ovanpå detta lägger Tommy Lee Jones karaktär sina filosofier om hur tiderna förändras, men ändå inte, som en alternativ variant av bakgrundsmusik. I övrigt är ljudbilden lika naken och ödslig som resten av den amerikanska södern som här porträtteras. Musik saknas nästan helt, och det enda som hörs är de ständiga vindarna, klapprande steg från westernboots och tystnad. Så exploderar det hela i våldsamheter, ständigt lika överraskande intensivt och motbjudande. Det går helt enkelt inte att värja sig för No Country for Old Men.

Låt mig konstatera att bröderna Coen är tillbaka, och det med besked!

Filmen: 4/5

No Country for Old Men (USA 2007)