Babel [Bio]

Källa: OutNow.ch
Riktigt bra film går rakt in i hjärtat. Det ska inte behövas någon motivering i form av analys av budskap, bildkompositioner eller ensemblens briljans, utan det ska kännas i hela kroppen. Och då är tyvärr inte Babel en riktigt bra film.

Uppbruten kronologi i berättandet har blivit något av Alejandro González Iñárritus signum och i Babel används detta finurligt för att de tre parallellhistoriernas dramaturgiska kurvor ska följa varandra. Skådespelarna är genomgående fenomenala och publikmagneterna Brad Pitt och Cate Blanchett får finna sig i att hamna i skuggan av mindre kända namn. Rinko Kikuchi som spelar dövstumma Chieko och Adriana Barraza i rollen som illegalt invandrade Amelia är bara två exempel på fina gestaltningar.

Marocko, Mexiko, Japan och USA är skådeplatsen för Babel som berättar fyra parallella historier, sammankopplade genom en enda gevärskula. En amerikansk kvinna (Blanchett) på semester i Marocko med sin man (Pitt) blir svårt skadad träffad mer eller mindre av en slump. Det blir startskottet för en kedja händelser som får dramatiska konsekvenser för barn och vuxna över hela jordklotet. Pojkarna som skottskadade amerikanskan jagas av brutal marockansk polis, två amerikanska barn följer med sin dagmamma Amelia på en ödesdiger resa till Mexiko och japanska tonårstjejen Chieko går igenom jobbiga personliga trauman. Samtidigt orsakar skadeskjutning en internationell incident, där USA anklagar Marocko för "terroraktionen", som äventyrar möjligheterna för den amerikanska kvinnan att få den vård hon behöver.

Babel sätter träffsäkert fingret på problem som finns i världen idag, med misstänksamhet och svårigheter att kommunicera effektivt, det är inte där det brister. Detta trots att kontrasterna mellan olika kulturer målas upp på ett sofistikerat vis och trots att man emellanåt sitter på nålar eller med olusten krypande i kroppen. Paniken och obehaget uppstår också för att vissa partier dras ett varv för långt. Scener som hade fungerat i betydligt kortare form dras ut i vad som känns som en oändlighet. Lägg till detta att det flera gånger blir svårt att känna med karaktärerna, kommunikationsproblemet som Babel vill illustrera drabbar också filmen i sig. De många språken och kulturyttringarna distanserar och förpassar mig flera gånger till åskådarplatsen istället för att behålla mig i passagerarsätet.

Sammanfattning
Babel är en stark film som bitvis lyckas engagera, men som hade vunnit på att kortas betydligt. Emellanåt tar jag del av dramatiken och lever mig med i handlingen, men lika ofta kommer paniken från rastlösheten som uppstår när ännu en scen tänjs till bristningsgränsen ... och lite till.

Betyg
Filmen: 3/4

Babel (USA 2006)